Egentligen är det lite fusk med risotto. Det är den rätt jag har lagat absolut mest i mitt liv och efter en sådär tusen risottos på hemmaplan kan jag göra en habil version i sömnen.
I den här versionen ingår två saker som jag aldrig har testat förut. Att puréea fänkål och titta i samt att vända ned creme fraiche på slutet, istället för den traditionsenliga parmesanen.
Nåväl, efter en lång dag med två lägenhetsvisningar och en styck femtioårsfika med släkten så var det två rätt trötta själar som landade i köket för att laga mat. Rådig som jag är insåg jag allvaret och beordrade Åse att sig i soffan medan jag gjorde middag. Bestämd som hon är sket hon i vad jag sa och gjorde salladen.
I takt med att jag lagar mer mat ur boken, desto mer inser jag värdet i att ta fram alla grejer för att kontrollera att allt är på plats. Dessutom spar det på desperat letande i skåp och lådor. Det är en bra princip att fixa sig sin mise an place (som det heter på män i vita mössors språk) innan man börjar laga mat. Speciellt bra är det om gör det innan man satt buljong på kokning, börjat koka fänkål mjuk, hackat lök och vitlök. Då slipper du nämligen bli skitförbannad när du inser att du inte har något risottoris hemma.
Du slipper alltså att stänga av allt. Muttra lite om världens orättvisor och dra iväg till affären. Väl där slipper du också okynnesköpa en alldeles för dyr olivolja, två kilo apelsiner och jordnötsbågar. Du undviker också att glömma att köpa risottoris och du kommer inte behöva gå tillbaka till affären när du kommit halvvägs hem och inte heller kommer du att känna ett behov att svära väldigt högt och därmed skrämma en granne med vidhängande pudel.
Väl hemma och färdigsvuren är resten faktiskt ganska enkelt. Stek lök, vitlök och citronskal och damma i ris när det är genomskinligt. Rör om och ta sedan där bag in boxen med dåligt vitt som du sneglat på i ett par veckor och häll över. Snåla för all del inte.
Sedan är det som med risottos i allmänhet. Ett rörande, rörande, rörande endast avbrutet av att köra fänkålen och kokvatten i en mixer. Om du vill gör du som jag och håller lite slarvigt så att du får ett klädsamt ljusgrönt streck av skållhet fänkålsgoja över magen. Du kan hoppa över det, det blir nog lika gott ändå. Jag avvek från receptet och hade i generöst med fänkålspollen i röran innan jag avslutade med cremé fraiche.
Till risotton grillades en skiva torsk (ekologisk, vem tar ni mig för?) med en fuskad gremolata på. Riv vitlök, citronskal och hacka lite persillja och lägg på när du har stekt fisken i grillpanna i typ 4 minuter på varje sida på medelhög värme.
Hemmamannens omdöme: Kanske det bästa receptet hittills. Enkelt, gott och det har gett mig en massa idéer om saker man kan koka, puréa och vända ned på slutet. Cremé fraiche var en bra idé eftersom den ger en rätt bra syra som matchade fisken bra. Dessutom är det ju rätt skönt att äta fisk, man blir så behagligt mätt.
Hemmamannens betyg: 4,5/5 hemmamän.
Etiketter:Hemmaman, Risotto, Torsk