Boken är inköpt, redan sönderläst och peppen är på topp. Redan i förordet skrattade jag så mycket att jag sprutade kaffe genom näsan. Som tur var missade jag boken. Å andra sidan tog det tjugo minuter att få rent soffbordet.
Någonstans i de värsta kaffefrustningarna beslöt jag mig för att laga varenda recept. Men var börja? En snabb koll med snälla kollegor som testat några recept fick jag rekommendationen att börja med den öppna lasagnen och varför inte?
Raskt iväg till Ica med inköpslista i högsta hugg. Det blev väldigt mycket citroner. Och äntligen fick jag användning för burken ricotta som stått och skämts längst in i kylen sedan den där dagen jag fick för mig att baka chokladkaka. Ibland är lättjan en bra kompis.
Aldrig har jag nog varit så peppad inför en stunds matlagning och jag måste erkänna att det blev ett antiklimax. Det gick ju alldeles för fort? 22 minuter från start till mål och plötsligt stod jag där med en middag. Eftersom det var första receptet så beslöt jag mig för att vara recpepttaliban och följa det exakt. Eller ja, jag smög in lite ankprosciutto som jag gjorde veckan innan.
Hemmamannens omdöme
Ett kvickt och snabbt recept. Pastan bidrar med struktur, svampen med djup i smaken och ricottan en krämighet som balanserades upp fint av mandelpestons syrlighet. Sjukt bra start på projektet. Bra mat att bjuda på eftersom det ser förhållandevis tjusigt ut.
Betyg: 4,5/5 hemmamän.
Etiketter:Hemmaman, Öppen lasagne, Pasta