Naturligtvis är den här boken komplett oanvändbar för en hemmkock. Om man inte är en hemmakock vid namn Paul Svensson, Melker Andersson eller Mathias Dahlgren. I alla fall i min värld. Recepten är långa, extremt involverade och innehåller tekniker och ingredienser som leder till många timmars googlande innan jag ens begriper vad jag skulle behöva köpa hem. Det finns inte skuggan av en chans att jag skulle kunna laga något ur den här boken. Dessutom är den så jävla stor att den inte får plats i bokhyllan.
Men, och det är ett stort men. Det är ändå en av mina favoritböcker i (den alldeles för välfyllda) kokbokshyllan och det av två enkla fakta. Boken är ett paradexempel på gott hantverk. Allt från den fantasiska bindningen, pärmarna, illustrationerna och fotografierna håller samma löjligt höga klass som Heston Blumenthals matfantasier. Det andra faktumet är att de ger en hel del roliga uppslag och idéer för saker att göra hemma. Min korv med räkor, fläsk, pumpa och vårlök hade nog inte sett dagens ljus om jag inte suttit och bläddrat en kväll i The Big Fat Duck Cookbook. Sen att korven smakade fruktansvärt är en helt annan historia. Men korv blev det i alla fall.
Borde man köpa den? Tja, om man har samma tur som jag och får tillbaka på skatten så kanske. Annars vete tusan. En rätt rolig parentes i sammanhanget var att jag försökte beställa boken från Bokus i vintras. Det var inte helt lätt, de lovade mig boken inte mindre än fyra gånger och lyckades ångra sig lika många gånger. Det blev några frustrerade samtal till deras (annars utmärkta) kundservice. Jag fick visserligen ingen bok, men ett tillgodo i deras butik på lika mycket som boken kostade. Snyggt och proffsigt av dem.
Boken finns att köpa i en ny och billigare version vilket faktiskt är riktigt bra. Den hittar du här.
Etiketter:galengastronomi, Heston Blumenthal, The Fat Duck